Kameragriden & dronhimlen

Slutet för praktisk osynlighet

Stockholm är inte längre bara en fysisk stad av sten och vatten; den är en "digital tvilling" som kartläggs i realtid av 5 000 kameror och tusentals drönare. I statens ögon är varje kvadratmeter av det offentliga rummet nu en inmatningspunkt för data. När övervakningen blir allomfattande försvinner "praktisk osynlighet" – den historiska mänskliga rätten att försvinna i mängden.

Fokus: Kameror, drönare, AI‑baserad mönsteranalys Tidslinje: 2022–2026 Nyckel: Prop. 2024/25:93 · Prop. 2025/26:150

Utformad som ett interaktivt underlag för journalister, aktivister och beslutsfattare som följer Sveriges förskjutning från rättsstatlig förebild till realtidsbaserad biometrisk övervakning.

Sammanfattning

Slutet för praktisk osynlighet

Mellan 2022 och 2026 genomgick Sverige en kraftig förändring. Polismyndigheten, med kameraoffensiven, ökade antalet fasta kameror från cirka 500 till målet 5 000. Expansionen drivs av Prop. 2024/25:93, som tog bort kravet på tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Det mest ingripande skiftet sitter inte på väggarna utan i himlen: målbilden omfattar över 3 000 obemannade flygsystem (UAS/drönare) i hög upplösning. Till skillnad från fasta kameror skapar drönare ett rörligt, flytande övervakningslager. Lagändringar har luckrat krav på skyltning; i många taktiska lägen krävs inte längre fysiska skyltar om aktiv drönare.

Systemen är inte längre ”dumma” inspelare. Enligt Prop. 2025/26:150 är de 5 000 kamerorna ögon åt en AI-motor för mönsteranalys som flaggar ”avvikande” beteende – att springa där andra går, eller grupper som dröjer i ”misstänkta” formationer – och utlöser larm i realtid. Det är steget från reaktiv till prediktiv polisering.

Från 500 till 5 000 · domaren är borta

Prop. 2024/25:93

Polismyndigheten ökade antalet fasta kameror från cirka 500 till 5 000 mellan 2022 och 2026 – en tusenprocentig ökning. Prop. 2024/25:93 tog bort kravet på tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) innan kameror sätts upp.

Tidigare var IMY en konstitutionell broms som säkerställde att kameror bara placerades där brottsförebyggande behov vägde tyngre än medborgarnas integritet. Nu är polisen både spelare och domare och bestämmer internt var och när övervakning sker. För unga har ”neutrala” platser – skateparker, torg, knutpunkter – blivit statsövervakade zoner utan oberoende offentlig debatt.

IMY har varnat för förlusten av ”praktisk osynlighet”. SVT Nyheter (2024): ”Kristersson vill fördubbla polisens kameramål.”

Allstädes närvarande blickar: den dolda drönarflottan

3 000+ UAS

Polisens målbild omfattar över 3 000 obemannade flygsystem i hög upplösning. Till skillnad från fasta kameror skapar drönare ett rörligt, flytande övervakningslager som följer folkmassan. Lagändringar har luckrat skyltregler; i många taktiska situationer krävs inte längre fysiska varningar om aktiv drönare.

Drönarna har kraftfull zoom och värmekamera. Du kan vara under 4K-övervakning under ett privat samtal i parken eller på ett café utan att veta att en drönare hundra meter upp fångar dina biometriska data. Denna vertikala övervakning tar bort de sista ”blinda fläckarna” i stadslivet.

Statistik: drönarövervakning

dronarbevakaren.se

Förskjutningseffekten & automatisering av misstanke

Brå · Prop. 2025/26:150

Regeringen motiverar mångmiljardinvesteringen med trygghet. Kriminologisk forskning vid Brå och Stockholms universitet (2025) visar dock förskjutningseffekten: kameror är bra efter brott (forensik) men har nästan noll effekt på impulsiva våldsbrott som skjutningar eller knivdåd. I stället för att stoppa brott flyttas det hundra meter bort till oövervakade gator eller trapphus – ett ”övervakningsband” där staden blir fullt filmad utan att bli märkbart säkrare.

Enligt Prop. 2025/26:150 är de 5 000 kamerorna ögon åt en AI-motor för mönsteranalys. Systemet flaggar ”avvikande” beteende (t.ex. någon som springer där andra går, eller en grupp som dröjer ”misstänkt”) och skickar larm i realtid till operatör. Det skapar ett samhälle där medborgare undermedvetet anpassar sina rörelser – övergången från reaktiv till prediktiv polisering, som övervakar hela befolkningens beteende för att ”förebygga” brott som ännu inte skett.

Den ”säkerhet” som erbjuds är ofta psykologisk – säkerhetsteater som träffar laglydiga mer än yrkeskriminella.

Prop. 2025/26:150 Prop. 2024/25:93 Brå · IMY